De senaste åren av mitt liv har innehållit framförallt mycket resor, men även andra typer av upplevelser. Även om jag alltid levt ett aktiv och innehållsrikt liv så kan jag se att de senaste 5-åren har varit mer målfokuserade - jag har velat genomföra saker, uppleva vissa saker.
Egentligen innebar nog redan mitt köpstoppsår 2008 den stora vändningen i mitt liv. Under det året fick jag möjlighet att reflektera över vad som var viktigt för mig. Jag känner att det så här i efterhand har varit en enorm fördel eftersom jag på så sätt kunnat skapa ett medvetet liv på ett helt annat sätt än om jag fortsatt i gamla hjulspår med normal och ogenomtänkt konsumtion. Jag fick på sätt och vis ett försprång och kunde bromsa livstilsinflationen tidigt vilket har gjort att jag har så många fler möjligheter att förändra mitt liv på olika sätt - jag sitter inte fast med dyra huslån eller liknande.
Även 2011 med Cycling for libraries - en enda stor lyckotrip var en av vändpunkterna i mitt liv. Jag lärde känna en massa människor som har blivit nära vänner även om vi bor utspridda över hela världen.
Under det kommande året separerade jag också från min man. Jag tror på sätt och vis att min personliga utveckling som inleddes med köpstoppsåret till sist gjorde att vi växte ifrån varandra.
Mot nya målI samband med skilsmässan bestämde mig för att göra de där sakerna som jag alltid velat göra - och faktiskt också att köpa de där sakerna som jag velat länge ha men inte prioriterat. Det var inte så jättemycket saker och det mesta fyndade jag på Blocket men i min lägenhet hittar man numera en snäckskalslampa, en ph-lampa och en svindyr adventsljusstake. De lyser upp mitt liv för att vara lite (Göteborgs)vitsig...
Jag satte även upp ett par ambitiösa resemål och började spara till dessa.Jag ville göra en större resa med barnen vilket resulterade i vår resa till Tanzania förra året. Det blev en fantastisk resa på så många sätt.
Transsibiriska järnvägen var en annan gammal dröm som jag haft sedan jag i 15-årsåldern lyssnade jag på ett föredrag om ett par killar som hade åkt Transsibiriska. Det väckte en längtan inom mig och jag bestämde mig för att en gång också göra det. När min 40-årsdag närmade sig kände jag att det var nu eller aldrig. Jag hittade en resekamrat och bokade helt enkelt resan - jag hade ju sparat i flera år till den. Det kändes också väldigt skönt att faktiskt komma iväg - och även det blev ju en fantastisk resa som infriade alla mina förväntningar!
Fylla 40
Från början ville jag inte alls ha en stor 40-årsfest, istället ville jag göra något tillsammans med min familj. Nu har jag en ganska stor familj med 2 egna barn, fyra syskon varav några har barn och respektive, biologiska föräldrar och ett flertal bonusföräldrar, (tänk sedan alla fastrar och mostrar och mina över 30 kusiner...) men jag bjöd i alla fall in syskon och föräldrar med barn och respektive till en helg på Nordens ark och som jag bloggat om tidigare så blev det riktigt lyckat.
När det närmade sig min 40-årsdag började jag tveka kring det där med att ha fest - jag ville ju gärna fira med vänner och bekanta också, så det blev en lite enklare fest i form av after work med öppet hus en fredag eftermiddag.Det ramlade in både tjejkompisar, nuvarande och gamla grannar, arbetskamrater, bibliotekariekollegor och gamla studiekompisar så det blev en helkväll om än lite mer avslappnat än en stor skiva.
Nu känner jag att det är dags att ladda om och börja fokusera på de kommande fem åren - vad vill jag egentligen uppnå på kortare och längre sikt? Det är lätt att sätta upp ekonomiska mål och även resemål men nu gäller det ju inriktningen på mitt liv. Den senaste tiden har jag gjort upp lite planer för i vilken riktning jag skulle kunna gå men jag vill nog suga lite på det lite till innan jag bloggar om det.
Vad tror ni - har jag drabbats av en 40-årskris eller är det bara följden av att ha betat av det där jag så gärna ville uppnå?
